Positiva tankar
Att jag aldrig kan bestämma mig. Ska jag blogga, eller ska jag inte? Har jag ens någonting som är vettigt att skriva om? Det enda jag vet är att jag älskar att skriva och att jag kan skriva, men det gör jag nog bäst för mig själv. Eller kanske jag kan skriva bara för att ha ett tidsfördriv. Just nu tror jag att jag skriver bara för att slippa städa.
Det är mycket som händer i mitt huvud nu. Jag börjar fundera på mitt projektarbete. Har sedan länge bestämt att jag ska skriva en bok. Mitt liv har ju varit ganska händelserikt trots att jag inte ens slutat vara tonåring. Det är så svårt bara att finna en balans mellan vad som är intressant för andra och vad som är alldeles för personligt att lämna ut. Får fortsätta att fundera på det.
Dagen idag började mycket trevligt då jag och en kompis som inte setts på säkert ett halvår tog en fika på över två timmar. Tiden bara rusade iväg vill jag lova! Det blev många skratt och det var som om vi träffades varje dag för vi pratade om allt mellan himmel och jord. Blev en del jobbsnack då vi ju jobbat som omsorgsassistenter båda två denna sommaren. Efter två koppar kaffe och två chokladbollar fick jag springa till bussen för jag glömde helt bort tiden. Typiskt mig! Ett bevis på att vi hade roligt i alla fall.
Jag undrar vart tiden har tagit vägen? Vad har jag ens gjort i sommar? I början av juni hade Emily och jag en välbehövlig vecka i Bulgarien, sen har det varit jobb och.. jobb. Har i och för sig hunnit med två festivaler, Tosia, släktkalas och att fylla år. Kanske låter det konstigt, men jag trivs med livet som det är nu. Mår så mycket bättre än vad jag tidigare gjort och jag ser positivt på saker och ting. Min relation till min bror har blivit jättebra och vi är som vilka kompisar som helst och det är tur för jag tror vi kommer behöva varandra.
Igår satt jag hemma med ett glas rödvin (som jag fått någon slags förkärlek till) och skrev lite. Tänkte få ihop en låt. Jag har mycket idéer, men det är svårt å sätta ord på allt. Länge har jag velat skriva en låt till pappa. Men vad skulle jag skriva? Skulle jag hata, älska, sakna? Den här texten blev nog mer åt sakna eller försvara snarare. Blir nog ingen låt utav det för den är för djup för det, alldeles för mörk, samtidigt som den präglar ett slags hopp.
"Men pappa, jag vet
det var inte du som lämnade livet
utan livet som lämnade dig
där elden brinner syns ännu glöd"
"
Det är mycket som händer i mitt huvud nu. Jag börjar fundera på mitt projektarbete. Har sedan länge bestämt att jag ska skriva en bok. Mitt liv har ju varit ganska händelserikt trots att jag inte ens slutat vara tonåring. Det är så svårt bara att finna en balans mellan vad som är intressant för andra och vad som är alldeles för personligt att lämna ut. Får fortsätta att fundera på det.
Dagen idag började mycket trevligt då jag och en kompis som inte setts på säkert ett halvår tog en fika på över två timmar. Tiden bara rusade iväg vill jag lova! Det blev många skratt och det var som om vi träffades varje dag för vi pratade om allt mellan himmel och jord. Blev en del jobbsnack då vi ju jobbat som omsorgsassistenter båda två denna sommaren. Efter två koppar kaffe och två chokladbollar fick jag springa till bussen för jag glömde helt bort tiden. Typiskt mig! Ett bevis på att vi hade roligt i alla fall.
Jag undrar vart tiden har tagit vägen? Vad har jag ens gjort i sommar? I början av juni hade Emily och jag en välbehövlig vecka i Bulgarien, sen har det varit jobb och.. jobb. Har i och för sig hunnit med två festivaler, Tosia, släktkalas och att fylla år. Kanske låter det konstigt, men jag trivs med livet som det är nu. Mår så mycket bättre än vad jag tidigare gjort och jag ser positivt på saker och ting. Min relation till min bror har blivit jättebra och vi är som vilka kompisar som helst och det är tur för jag tror vi kommer behöva varandra.
Igår satt jag hemma med ett glas rödvin (som jag fått någon slags förkärlek till) och skrev lite. Tänkte få ihop en låt. Jag har mycket idéer, men det är svårt å sätta ord på allt. Länge har jag velat skriva en låt till pappa. Men vad skulle jag skriva? Skulle jag hata, älska, sakna? Den här texten blev nog mer åt sakna eller försvara snarare. Blir nog ingen låt utav det för den är för djup för det, alldeles för mörk, samtidigt som den präglar ett slags hopp.
"Men pappa, jag vet
det var inte du som lämnade livet
utan livet som lämnade dig
där elden brinner syns ännu glöd"
"
Kommentarer
Trackback
